The Curious Case of Benjamin Button

Nu har vi äntligen kommit för oss att se Benjamin Button. Vi har tänkt att göra det massor av gånger men av någon anledningen så har vi alltid skjutit på det. Först skulle vi se den på bio men sen slutade SF att visa den. Såklart. Sedan kunde man ju alltid ladda ner en version. Vilket vi gjorde. Kvalitén var dock väldigt dålig och så saknades det massa minuter sådär en 30 minuter in i filmen. Sedan kom den 1 april och vi hade lyckats få hem en ny Benjamin Button till datorn. Den sög lika mycket som den vi hade sen tidigare och trist nog så fick man ju inte ladda hem något mer efter det. Panik! Vad gör man när filmen inte går på bio och man inte kan ladda hem den?? Efter en sådär 6 månader så tog vi oss i kragen och vandrade bort till en videobutik. Har inte varit i en sådan på massvis med år. Vi hittade filmen och hyrde den. Nu måste vi bara komma ihåg att lämna tillbaka den imorn...

Glad midsommar!

ja...det var allt :)

Trasigt decilitermått

Häromdagen bestämde sig Lam för att gå upp väldigt tidigt (med väldigt tidigt menar jag kanske 9). Han skulle äta frukost och sedan åka o träna. Jag var inte vaken, eller jag var lite vaken. Sådär lagom att man svarar på frågor även om svaren inte alltid blir perfekta. Plötsligt svär Lam, tror jag. Jag minns inte så bra...som sagt jag sov ju. Tydligen hade decilitermåttet gått sönder när han skulle mäta upp rätt mängd havregryn till sin frukost. Det lät mycket allvarligare då än vad det gör nu så jag rusade upp. Sedan visade det sig att det bara var själva handtaget som gått av och att det i själva verket inte var någon direkt panik (eller kan det någonsin uppstå panik då ett IKEA-mått går sönder?). Vi pratade lite och jag minns att jag sa till Lam att det inte spelade någon roll för att själva decilitern i decilitermåttet fanns ju kvar. Sedan blir allt svart. Inte sådär svart som när det svartnar för ögonen när man reser sig fort o blir yr utan svart som i mörkt och jag minns inget av det. Eller jag minns att jag inte kunde hålla balansen och att min rumpa gjorde ont. Sedan hör jag Lam fråga hur det gick. Tydligen hade jag ramlat bakåt, rakt på rumpan utan att ha ta emot mig, med öppna ögon. Lite läskigt, min kropp somnade stående utan att meddela min hjärna (eller så svimmade jag). Jag hoppas att detta var tillfällig brist på samarbete.

Studenten

Då har även våren 2009 drabbats av färdiga gymnasiestudenter. Nu råkar det falla sig så att Lam har inte mindre än tre kusiner som alla tar studenten i år. I torsdags blev det med andra ord två utspring, som tur var på samma skola med olika tider, och i fredags begav vi oss till Linköping för det tredje. När vi ändå var i Linköping och vi ändå satt fast i bilköer på grund av lastbilar med studenter så "letade" vi efter subway (blir inte så mycket letande när man står still i en bilkö så det var mest funderingar över vart Linköpingsborna kan ha gömt subway). Vi hittade tillsist (hmpf till alla klasskamrater som tycker vi hittar dåligt!) och jag kunde få en tre år efterlängtad subway-macka.
Ja just det...tillbaka till studenten. På torsdagskvällen var vi hembjudna till Lams kusin Viktor och hans familj på mat och igår blev det middag hos Tina och ikväll ska vi till den tredje kusinen Josefin. Sen måste vi banta så att vi klarar av att äta middag med min släkt under midsommar.

Viktor

Tina

Josefin

Nu måste vi springa till middagen.

Lite mer vuxen än igår

Efter att jag blev tillsammans med Lam så har jag börjat titta på tennis. Några månader in i vårt förhållande insåg jag att Lam är väldigt intresserad av tennis, till och med så mycket att han har favoriter som han följer. Jag gillar sport i allmänhet även om tennis aldrig varit någon större favorit, kanske på grund av bristen på svenskar nuförtiden. Lams intresse däremot verkar bara öka med tiden. I söndags i alla fall så spelades finalen i Franska öppna på Roland Garros (om någon nu undkommit detta). Nu råkade det falla sig så att Roger Federer, Lams favorit nummer ett, skulle spela i finalen. Motståndaren var ju som känt Robin Söderling, som i åttondelen spöade skiten ur Lams favorit nummer två, Rafael Nadal. Panik uppstod när vi inte lyckades ställa in antennen så att det gick att få någon bild på datorn och jakten på en tv inleddes. Tillsist lyckades vi hitta en och Lam försvann in i en smal tunnel och var inte tilltalbar förrän matchen var slut. Som tur är hanterar han förluster bättre än mej och resten av dagen var inte förstörd trots att svensken förlorade med 3-0 i set. En stark insats av Söderling trots förlusten, mycket bra jobbat!

För att återkoppla till rubriken så har Lam och jag firat att vi är lite mer vuxna nu. Detta gjordes på en grekisk restaurang med massa god mat :)

Matematisk formelsamling som plånboksinlägg

SOMMARLOV! Från och med i fredags har både Lam och jag slut på tentor så nu kan gärna det där fina sommarvädret hitta tillbaka till Sverige igen. Wiii...hur ska vi spendera dagarna nu?

I lördags åkte vi ut till Lindö och Lams pappa. Vi hjälpte till lite i trädgården och Lam och Fai klippte det cirka 40 cm höga gräset...haha...det var på tiden :) På kvällen blev det pizza och fotboll såklart. Tyvärr blev inte slutresultatet som vi hade hoppats men inte ens jag blev sur (eller bara lite sur i alla fall). Beror nog på att jag har sommarlov!

I dag (söndag) så tog vi en sväng förbi min farmor och farfars gamla hus. Det ska säljas så vi bestämde oss för att titta lite på det och sakerna som fortfarande finns kvar. Min farfar var rätt teknisk och uppfinningsrik så vi tittade lite på hans gamla ritningar. Jag är ganska imponerad av deras badrum. Det är helkaklat med mosaik på golvet och värmeslingor. Dessutom har det en fondvägg. Det kanske låter rätt vanligt men min farfar gjorde detta 1959. Hur som helst hade jag inga planer på att ta med mej något hem men så hittade jag en 2-öring från 1958 som låg mellan några papper i en bokhylla så den var jag tvungen att ta (vem lämnar pengar i ett hus som ska säljas...suck). I samma bokhylla hittade jag även denna:

Man vet ju aldrig när man behöver veta vad sinus för 26 grader är så hur kan man vara utan en plånboksanpassad formelsamling. Farfar var 18 år (1943) när han upptäckte att han inte kunde leva utan den.

Imorgon är första riktiga sommarlovsdagen. Då ska vi handla mat ;)